ett sorgligt minne

För er som inte vet det, jobbar jag på gravgården i Vasa. Idag har jag stått och vattnat blommor nästan hela dagen och då hinner man ju tänka ganska mycket. För att ha någonting att göra brukar jag läsa vad det står på gravstenarna, ibland räkna ut hur gammal personen blev. Förra året jobbade jag på ett annat område och visste om att vi hade en "barnsida" där. Det var tungt att gå där de första gångerna, men man vänjde sig.
Men idag, läste jag "lapsi" på en gravsten och jag kollade lite nogrannare. 2 månader gammalt :( jag stötte på några fler som inte heller blev så gamla... så kom ett gammalt minne tillbaka :/

För två år sen lämnade du världen. Alldeles för tidigt, du hade nästan just kommit. En olycka som ingen kunde förstå varför det skulle hända dej. Jag minns dagen så bra, ett telefon samtal, jag hörde på mamma att något var fel, sedan fick jag veta det. Jag var i chock, visste inte vad jag skulle tro, säga eller tänka. Kände ingenting, chock helt enkelt. Det var tungt, jag minns att jag tänkte på din familj, hur svårt det skulle vara för dem att kämpa vidare, utan dej :/
Begravningen var jätte jobbig. Jag hade inte varit på en begravning på länge och den här var väldigt, väldigt tung. Efter det där vill jag inte gå på fler begravningar...
Jag hoppas att du har det bra där du är och att du ger din syster och din familj styrkan att leva vidare ♥
(¯`v´¯)
 `·.¸.·´
    (¸.·´¨)¸¸.·¨¯`·♥

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0