gränsen...
Jag har mycket tålamod då det gäller vissa saker och speciellt i det här, något som jag verkligen vill. Men ibland kan man int ha hur mycket tålamod som helst, man når helt enkelt en gräns. Igår nådde jag den gränsen. Jag blev irriterad på en liten sak, som ofta händer och nu till slut blir det en stor sak. Det spelar ingen roll hur mycket jag försöker, hur många jag frågar, hur noga jag försöker planera, d alltid nånting som e fel till slut.
Ibland måst man verkligen offra sej lite för varandra, det är bara så! Hur många gånger har nu int jag gjort det??
Okej, det är en sak om man inte vill, men om man säger att man vill, föreslår en dag, å då det kommer till den dagen väntar jag och väntar på att telefonen skall pipa eller ringa till. Men den gör det aldrig, så tänker jag att jag kan väl ringa och höra - och så får man veta att det int heller passar den dagen.
Sånt gör mej fruktansvärt irriterad!
För er som int förstår vad det här handlar om kan ja ju säga att det är beachvolley jag pratar om. Det absolut Bästa som finns att göra på sommaren, enligt mig. I början av sommaren var "alla", förvånansvärt många på humör och ville så gärna spela mycket den här sommaren. Hmm, hur många gånger har vi varit?... NOLL
Okej, det har inte varit det bästa vädret, jag vet att jag själv har sagt att det blåser för mycket, men man måste väl prova. Det blåser ju inte lika hårt på alla ställen och man kan ju int veta förrän man provar. Och ja, ja, ja...jag sku säkert ha kuna fara om ja nu så jätte gärna vill spela, men jag vill ju göra det tillsammans med dom jag tycker om att vara med! Det är en viss skillnad. Och JA, ja vet, sommaren har just börjat, "vi hinner fara flera gånger"... Jaanå, i den här stilen blir det nog inte så mycket...
Och som sagt, det är en sak om man inte vill, men säg då inte att vi kan göra det en annan dag om det är så att man int vill. Det är ju onödigt att man går runt och väntar på den dagen.
En till sak, mobiltelefonen! Vad är det för idé att ha en telefon om man typ aldri kollar den, svarar i den osv. Speciellt nu på sommaren då man vill ha tag i folk, alla jobbar olika tider osv. Då är det enkelt att fundera på vad man ska göra via mess, men det fungerar ju int om man int kollar eller svarar på sina mess man får. Jag är lite trött på att hela tiden ringa runt till personer, för att dom int ha orka svara (eller va nu orsaken sen e).
Missade samtal, vad gör ni med dom? väntar på att personen ringer pånytt? Eller ringer ni upp? För mig är det iaf enkelt. Om det är någon som jag känner, ringer jag upp direkt. Därför att jag antagligen int ha svarat för att jag
1. inte har hört
2. inte haft möjlighet
då känns det solklart för mej att ringa upp han/hon sen då jag kan. Så behöver int man ringa och ringa och bli irriterad på varför personen inte svarar.
Samma sak gäller om man lovar att ringa upp, ringa då man e hemma, eller något liknande, å så ringer man aldrig. Och sen kommer man med nån ursäkt om att man glömde eller trodde att vi redan hade bestämt osv... Säger man att man ringer senare så ringer man senare, så enkelt är det!
Nu kanske det känns som att jag klagar på små saker, men som jag sa, det är inte första gången, långt ifrån, och det är inte bara beachvolley det gäller - Utan i princip det mesta...
Visst, det sker misstag, och jag gör också mina fel. Så jag skyller ju int allt ifrån mej, men nu råkar det vara så att det var precis så här jag kände mej igår. Less på att planera och fixa å trixa. Och ingen har sagt att jag måste göra det så det är hel mitt eget fel, men jag har märkt att om int jag gör det så blir det int av.
Så har jag några val??
(¯`v´¯)
`·.¸.·´
(¸.·´¨)¸¸.·¨¯`·♥
