dancewithrythm

Jag gick ensam hem, en sen kväll. Någon följde efter mig. Jag kände panik och tog allt raskare steg, men stegen bakom mig ökade också. Jag började småspringa, för rädd för att vända om huvudet för att titta vem det var.

Det kändes som att vägen hem var mycket längre än vanligt, jag var ju just hemma och ändå kändes det som att jag sprang och sprang.
Så kände jag greppet om min midja. Jag föll till marken, ett slag. Ett till slag, antagligen flera för sen blev det lite suddigt. Jag försökte skrika, men det kom inget ljud. Jag sparkade och viftade med armarna, jag intalade mig själv att jag var stark och skulle klara mig. Så fick jag in en träff, kunde resa på mig och springa igen. Jag lyckades gömma mig och hann ta upp telefonen ur fickan.

Jag ringde 112 och fick snabbt tala med en kvinna. Hon talade med lugn röst, ville att jag lugnt skulle berätta var jag befann mig och vad som hade hänt. "Beskriv situationen", minns jag att hon lugnt hade sagt. Jag kunde inte tala i hela meningar, jag var andfådd, i chock och paniktillstånd, men jag fick det viktigaste sagt.

Jag hörde stegen komma närmare och närmare, jag såg en utväg och tänkte att jag snart måste springa. Det är min sista chans.
Han kommer att ta livet av mig om jag faller.

Det värkte i min kropp, och det gjorde ont efter alla slag, helst av allt ville jag blunda, krypa ihop och göra mig osynlig.

Kvinnan i telefonen bad mig att inte stänga av telefonen, de höll på att spåra den. "Jag måste springa, måste springa, jag måste springa...NU!" Och så sprang jag. Han såg mig, skrek åt mig att stanna och följde efter mig i rask takt. Igen fick han tag i mig, jag lyckades få till en ordentlig träff, reste på mig och sprang vidare. Kvinnan fick följa med hela scenariot på telefon och även om jag inte hörde vad hon sa kunde jag känna att hon försökte hålla mig lugn.
Ajj, jag snubblade. Det sista jag hann viska i telefonen var: "Nu är det kört"
Ett hårt slag i huvudet, sen blev allt svart.

.....

03.43. jag vaknar. ser mig om och undrar vad jag gör hemma i egen säng. förvirrad. rädd. chockad. svettig. Reser på mig, inga skador. Jag lever!

(¯`v´¯)
 `·.¸.·´
    (¸.·´¨)¸¸.·¨ ¯`·♥