Stronger than ever...
Har samma känsla som igår...tänk int på det, tänk int på det... tänk int...
Imorgon tänker jag må bra,
ser fram emot träningarna (även om man "måst" klä ut sig).
På kvällen blir det paarty! Vilket jag verkligen ser fram emot.
Så imorgon ska jag helt enkelt må bra :)
Den här gången tycker jag bara att låten är så mäktig!
"I'm tired of walking on eggshells, so terrified to fail"
Alltså, varför skirver ja alltid blogg då ja får klaga på något?
Om int varje, så vartannat inlägg innehåller minst ett klagomål.
Jag har faktiskt ett svar på det...
Jo, för att det egentligen int händer någo annat i mitt liv.
Ni vet det där vanliga, skola, träning, uppgifter osv.
Sådär rullar mina dagar på, så det finns sällan något intressant att uppdatera varje dag.
Å även om det sku finnas,
så måst ja ju hålla någo privat också :)
Dessutom känns det oftast bättre,
då man har fått skriva av sig lite.
Kanske jag int är enda som har en dålig period?
Kanske någon annan känner på samma sätt?
Kanske någon blir lättad av att se att den inte är den enda som har det svårt/jobbigt?
Kanske, bara kanske det småningom blir bättre?
Men nu är det sovdags.
Godnatt!
(¯`v´¯)
`·.¸.·´
(¸.·´¨)¸¸.·¨ ¯`·♥
