dancewithrythm

Det var skrämmande längesen jag skrev något här på bloggen! Jag har egentligen ingen vettig orsak till varför jag har haft en paus, men nu tänkte jag försöka ta tag i det här pånytt!

 

Egentligen har ni nog inte missat mycket. Jobbar fortfarande på dagis med småbarnen :) dansar på kvällarna och lite gymträning har jag hunnit med. Träffat bekanta, haft vänner på besök, pojkvännen på besök, föräldrarna på besök och brorsonen övernatten, är i princip det jag har gjort det senaste månaderna. En lång förkylning med jobbig hosta, stress på jobbet och tråkigt vinterväder, har gjort att man känt sig extra trött på kvällarna och humöret har inte alltid riktigt varit på topp. Men utöver det har jag väl nog haft det bra...tills nu...

 

Tänkte berätta om mina två senaste veckor:

 

Några dagar innan påsken fick jag sjuk mage. Först trodde jag bara att det var något tillfälligt, men efter 2 jobbiga dagar av kramper så började ja fundera på annat. Jag satt mig på tåget på skärtorsdagen för att åka hem till Vasa och fira påsk. Tågresan var inte speciellt rolig, eftersom varje gång tåget guppade gjorde det ont i magen.

Det blev värre på kvällen och vi åkte iväg till akuten.

 

Vi fick vänta några timmar innan läkaren sa att det var blindtarmen! Oj neej, tänkte jag. Nu blir det ju operation! Lilla jag som avskyr sjukhus ska mitt i allt opereras. Usch usch. Läkaren ville inte att ja sku opereras då på natten, eftersom det inte fanns nån läkare på plats som kunde göra "snygga" sår. På en ung kvinna som jag ville de ju gärna att d sku bli snyggt, så jag fick istället åka upp till avdelningen och vänta tills nästa dag.

Livrädd som jag var lyckades jag ändå somna till slut.

 

Nästa dag fick jag vänta, en evighet kändes det som, innan läkaren kom. De hade bestämt sig för att operera och de skulle göra det med titthål, vilket betyder att det inte blir något sår efteråt. Jag var jätte nervös och spänd men fick nu bara inse att det e på bästa sätt. Jag är hemma i Vasa, får vara på ett sjukhus där de kan svenska och jag får vara nära mina föräldrar. Det kunde inte ha varit en bättre timing! 

Jag överlevde det hela och operationen gick bra MEN, det var samma läkare som på natten, vilket betydde att de inte gjorde med titthål utan ett vanligt sår! Men jag hade nu int så mycket energi att tänka på det då, utan var mest glad att det var över och väntade på att få fara hem.

På lördag eftermiddag fick jag komma hem och då började jag genast må bättre :)

 

Magen var öm och sjuk ett par dagar men nu då jag tänker tillbaka så tog det inte länge innan det värsta gick över. Att hosta och skratta var det värsta men det går också bättre nu, som tur är, det var svårt att låta bli att skratta :)

 

Idag, måndag, skulle jag ta bort stygnen. Såret har inte varit jätte bra så jag antog att det kommer å gå dåligt, och jag hade rätt. Såret hade inte växt ihop ordentligt! Sjuksöterskan ville visa det för en läkare, men läkaren satt förstås på möte! Såklart med min tur!! Så jag fick tejp på igen och antibiotika och en ny tid imorgon. Då kommer en läkare och ser på det och jag blev tillsagd att vara jätte försiktig nu.

Suck, jag som hade hoppats kunna göra lite mer den här veckan då jag int e så sjuk i magen, men nix. Nu vågar ja int göra någo annat än sitta stilla å ligga i soffan!

 

MEN som många sagt åt mig, man måst ändå tänka på det positiva, trots att det e lite svårt just nu. 

 

Men jag saknar ändå mina barn och min Nadja och Arlana ♥ Hoppas int alla har glömt bort mig bara :D

 

OCH, trots att det kom lite snö igår så skiner solen idag och det får alltid mig på bättre humör! kanske jag vågar mej ut på en promenad lite senare idag och samla lite solenergi :)

 

Såja, det blev ett långt inlägg, men nu har ja ju tid att skriva och fundera på vad/hur jag ska göra med bloggen!

 

Nu ska ni alla ha en fortsatt trevlig dag! :)